Niels Christian Hvidt

 

banner conf

About NCH
By NCH
Newspaper Articles:
Förbön och helande i fokus

by Wymark, Ewa

Utan under riskerar kyrkan bli som en öken. Det menar den danske teologen och författaren Niels Christian Hvidt. I boken ”Mirakler” beskriver han det som i ortodox och katolsk tradition ses som inte ovanliga möten mellan himmel och jord, men som månge lutheraner utpekar som mystiska och främmande fenomen.

Guds mirakler lovprisas av Israels folk i psalmerna och beskrivningar av dem fyller evangelieböckerna. Det är kanske det vanligaste religiösa motivet i konsten: Inte minst Marias bebådelse, under där Jesus förvandlar vatten till vin, helar en blind, uppväcker Lasarus, och kanske mest frekvent – det under som står i centrum för kristen tro – Kristi uppståndelse. Kanske är det till och med så att urkyrkan och kristen tro genom sitt rykte om inträffade mirakler blev styrket i överlevelsen och till slut bryta igenom i romarriket.
I vår moderna världsbild är de mer svårplacerade – inte minst i den nordiske, primært protestantiska traditionen. Uttryckt med Niels Christian Hvidts egna ord blir miraklet en pusselbit som inte passar in; ett radioprogram som sänds på en frekvens som radion inte kan ta emot. I likhet med kyrkofadern Irenaeus av Lyon ser han en fara i att kyrkan kann komme stänge ute karismatiska uttryck på grundlag af erfarenheter med falske manifestationer.
– Människan har behov av att uppleva den andliga världen. Vidskepelsen är en konsekvens av sekulariseringen och kommer när det inte längre finns utrymme för under i kyrkan.
I åtta år har Niels Christian gått igenom olika källmaterial om mirakler, sett hur de påverkat människors liv och själv i flera fall delat det andra upplevt. Resultatet presenterar han i boken ”Mirakler” som just blivit tillgänglig på svenska och som bland annat aktualiserats genom föreläsningar i Sverige.
Lika mycket som boken öppnar dörren till ett möte med ortodox och katolsk tro, söker sig frågor tillbaka kring den protestantiska traditionen och den hårfina balansen att inte förkasta allt, men efter prövning behålla det som är äkta. När en del protestantiskt karismatiska kretsar avfärdar ikoner som gråter och av stigmata framkallade blödande sår från händer och fötter som avguderi och ockultism, finns det kanske anledning att reflektera kring den stundtals egna övertron på ”stora profeter” och ”helbrägdagörare” som redan i tidningsannonsen utlovar utföra Guds underverk. Den för många lutheraner främmande tanken att helgon skulle kunna förmedla mirakler bör kanske även ställas mot det faktum att apostlagärningarna omtalar att plagg som Paulus varit i kontakt med ansågs ha en helande effekt (fint – du spørger, hvad jeg tænker, når jeg hører teorien, at grædende ikoner er afgudsdyrkelse – her må man se på den fromhed, der omgiver ikonerne – de tilbedes ikke, men man tilbeder Kristus, som de afbilleder, eller ærer helgener, som de afbilleder. Som med alt andet må man se på frugten, og frugten, når Himlen manifesterer sig gennem grædende ikoner, er omvendelse, anger, fordybet kærlighed til Kristus. Som det ofte er sagt: Djævelen kan sikkert gøre mirakler, men kun Helligånden kan føre mennesker til at elske Kristus).
Mirakler som berört miljontals människor avfärdar man inte så lätt, ändå känns det viktigt att sätta fingret på deras verkliga betydelse.
– Äkta mirakler leder vidare, bort ifrån sig själva, menar Niels Christian. De är som uppmuntrande budskap, blommor på vägen. Vi förstör dem när vi låter dem bli målet i sig själva, och gör dem till avgudar om vi stannar upp för att fortsätta dofta. Det finns en klar distinktion mellan den fara som medföljer att bara söka upplevelser och den erfarenhet som leder vidare, mot Gud, till en fördjupad gudsrelation och tro.
I boken skriver Niels Christian om mirakler som bär god frukt, och visar att mennesker även upplever dem i moderne tid. De är till synes oförklarliga händelser som til dels prövats for fusk genom vetenskapliga undersökningar. Deras positiva och uppbyggande effekt har Niels Christian i flera fall själv omvittnat.
– Ett mirakel kännetecknas av att det på ett oväntat sätt bryter mot den normalt fungerende orden, och under förundran ger oss en ny infallsvinkel på verkligheten. För dem som upplever miraklet är det inte fråga om en oförklarlig händelse som saknar mening, utan ses som ett tecken eller ord från Gud. Man talar ibland om att den ursprungliga gudomliga ordningen som skiner igenom när människor blir helade.

De exempel som tas upp sträcker sig från den välbekanta og meget diskuterede, men fortfarande lika mysteriøse, svepningen i Turin som genom sitt fotoliknande avtryck levandegör Kristi lidande, död och uppståndelse, till mer okända mirakler såsom ljusundret i Heliga gravens kyrka i Jerusalem.
– Det är exempel på ett identitetskapande mirakel. Lågan som på ett tilsyneladende oförklarligt sätt antänds sprids från ljusbärare till ljusbärare, liksom glädjen över uppståndelsen – även bortom landsgränsen. Symboliskt blir det ett vittne för enheten i Kristi kropp i den ortodoxa kyrkan då elden sprids från hjärtat ut till alla lemmar.
Om dess autenticitet, som i sidste ende ikke kan bevises men er et spørgsmål om tro kommenterar Niels Christian att det änddå vore något av ett mirakel att en eventuell bluff bakom undret skulle ha kunnat undgå avslöjande i 1200 år!
Mötet med under och tecken beskriver han som en naturlig del av den ortodoxa kyrkans liv. För den katolska kyrkan har det däremot sedan länge varit naturligt att pröva till synes oförklarliga händelser. Prövningen ses inte som något negativt, utan som ett skydd (de kommende ord ville jeg tage ud her, da Helgenkåringskommissionens undersøgelser er i en kontekst for sig, nemlig konteksten af helgenkåringer - och tillämpas inte minst rigoröst i samband med helgonförklaringar).
– Man undersöker inte för att ”bevisa” Gud, utan för att man inte är beredd att tro på vad som helst och för att avvisa falsarier.
Niels Christians tidiga sökande efter Gud gick i olika riktningar, bland annat studerade han Platon och New Age-inspirerad litteratur. Med en bön och längtan att Gud skulle visa vägen har hans gudstro fått växa i såväl karismatiska frikyrkliga kretsar i Danmark, som i mötet med ortodox mystik bland munkar på ön Patmos och i den katolska kyrkan. Idag står han fortfarande nära den karismatiska rörelsen, med ett huvudintresse för tron på Guds interagerande i människors liv genom profetior, mirakler och helande.
Han är noga med att tydliggöra en distinktion mellan oförklarliga fenomen inom kyrkan och New Age.
– Deras sökande handlar om något annat än kristen tro som faller tillbaka på den gamla frestelsen att ”bli som gud”. Kristus lyfter oss, vilket ger en helt annan dimension än den inom New Age ständiga pressen att själv stå för utvecklingen och prestationen.
Niels Christian Hvidt som idag är 34 år har presenterat två doktorsavhandlingar (nej – en – først prisafhandling i Danmark og siden romersk doktorafhandling) om profetiska fenomen, en i Köpenhamn och en i Rom vid Gregorianauniversitetet, där han idag undervisar.

----------------

Det finns ett växande intresse för mirakelkrafter som förmedlas genom förbön. Teologen Niels Christian Hvidt ser nya möjligheter till dialog mellan vetenskap, New Age och kyrkan, men varnar samtidigt för en kommersialisering av tron.

I vår postmoderna tid har flera vetenskapsmän öppnat sig för en mer religiös tolkning av världen. Inte minst väcker mirakler ett större intresse.
– I samarbete med Helgonförklaringskommissionen i Vatikanen får ofta den medicinska vetenskapen bekräfta att ett helande har inträffat på ett oförklarligt sätt, uppger Niels Christian.
Han tror att vi bara sett början av en fortsatt vetenskaplig nyfikenhet och diskussion kring fenomen, der overskrider den lovmæssighed, der som oftest er gældende i verden.
– Den moderna vetenskapen accepterar i större utsträckning än tidigare att det finns mycket mer mellan himmel och jord än vad som kan förklaras av hittills fastställda lagar. Men det kommer förmodligen att dröja några år innan det sprider sig till folklig nivå.
Sedan två år forskar Niels Christian kring gudomligt interagerande med fokus på sambandet mellan tro och hälsa. Antologien (kalder den ikke delrapport – for vi er flere bidragydere, så det er ikke kun min rapport) ”Kan tro förflytta berg?” som Niels Christian har redigeret med overlæge Christoffer Johansen fra Kræftens Bekæmpelse ges ut i början av 2004. Vid sidan av helande på heliga platser och genom helgon, diskuteras förbönens mirakulösa krafter såsom den prövas av modern medicinsk vetenskap. Den studie som Niels Christian genomför är med til at kaste nyt lys på området.
– Jag är förvånad över hur lite teologisk litteratur det finns på området jämförd med den moderne medicinske interesse, säger han, och efterlyser telogiska reflektioner kring gudomlig interaktivitet i vår värld och vilka konsekvenser det får det för kristen tro. (helst være forsigtig her – det er indenfor et ret specifikt område, litteraturen mangler – specifikt de teologiske overvejelser omkring forholdet mellem spiritualitet og helbred).
På 80-talet påvisades fjärrförbönens positiva inverkan på ett antal hjärtsjuka patienter på San Francisco General Medical Center. Liknade studier kring förbönens inverkan har senare genomförts i olika delar av världen för varierande former av sjukdomar. Forsøgene har ledet til mange diskussioner, ikke mindst metodiske, men også etiske og teologske. Effekten uppfattas af mange at stå bortom den medicinska vetenskapens uppgift att förklara och närmare teologin och filosofin. Vid de inledande studierna som genomfördes på San Francisco Medical Center riktades förbönen till den judekristne guden, men senare har fler religiösa inriktningar involverats i en mer New Age-inspirerad riktning.
– Kanske finns det här en öppning för en dialog mellan kristna, New Age och vetenskap, funderar Niels Christian.
Samtidigt ser han faran i att försöken kan leda till att spiritualitet kommersialiseras.
– Det finns en risk att vi gör livet här, hälsa och materialism till det absolut goda. Religionen sätts att betjäna oss om vi bara söker Gud för att gagna oss själva.


Back to list

Se siden på dansk

© Niels Christian Hvidt 2018. All rights reserved.